Fyra vanor vi slutar med på studs

Så lätt hänt, så lätt gjort. Men preciiis lika lätt att sluta med! Här är fyra vardagliga vanor som kostar på rätt bra på miljökontot.

1. Slentrianköpa en t-shirt

Någonting nytt och festligt att ha på dig till lördagens utekväll? Been there, bought the t-shirt så att säga. I Sverige köper vi i genomsnitt 14 kilo nya kläder per person och år. Nästan en tredjedel – EN TREDJEDEL! – av det används inte en endaste gång. Det är galenskap och ännu mer galenskap blir det när man kastar ett smågranskande öga på vad en bomulls-t-shirt kostar i resurser; närmare bestämt 2 600 liter vatten, 0,8 kilo kemikalier och 4,5 kilo Co2e. Det kan jämföras med 17 fyllda badkar med vatten, kemikaliemängden är lika mycket som det behövs för att köra en diskmaskin 40 gånger och mängden växthusgaser kan likställas med 22 kilometers bilkörning med en medelstor bil. Nästa gång letar vi i vår egen – eller någon annans för den delen – garderob, väl?

Fem snabba fast fashion-fakta:

  • I en rapport från 2019 slog FN fast att vår klädkonsumtion är värre för miljön än både flyget och sjöfarten – tillsammans. Läs gärna den meningen igen.
  • I genomsnitt slängs åtta kilo kläder per person och år i soporna trots att en stor del av dessa kläder skulle kunna användas längre.
  • Om du handlar vart tionde plagg second hand minskar du dina växthusgasutsläpp med 30 kilo om året!
  • Polyesterplagg är riktigt slösaktiga när det kommer till växthusgaser. En klänning i polyester kostar lika mycket i utsläpp som att köra nästan 90 kilometer i en medelstor bil.
  • Att producera ett kilo bomull kräver i snitt så mycket som 10 000 liter vatten.

2. Låta kranen rinna 

Den här gamla godingen kan man tydligen inte prata nog om – men handen på hjärtat, stänger du av kranen alltid när du borstar tänderna? Om du gör det, grattis! Då har du nämligen sparat runt 3 000 liter vatten per år. Det är 20 fulla badkar.

 3. ”Äh, jag slänger den i tvätten!”

Varje år tvättar vi bort 5 475 liter vatten. Per person. Oftast helt i onödan dessutom. Kläder hamnar per automatik i tvättkorgen när man inte riktigt vet vad man ska göra med dem och efter en dag anses de flesta plagg smutsiga. Att i stället vädra, steama eller faktiskt hänga in kläderna tills nästa användning sparar vatten, tvättmedel och slitage – ju mindre tvättande desto längre livstid för plagget. Och när vi ändå drar ner på tvättandet så passar vi på att skippa sköljmedlet också. Sköljmedel innehåller ofta miljöfarliga kemikalier som åker ut med avloppsvattnet och rakt ut i våra hav. Dessa kemikalier ställer till med stor skada hos vattenlevande organismer, bland annat stör de deras fortplantningsförmåga – enbart för att våra kläder ska dofta ’summer blossom’. Inte okej.

Läs mer om tvättettikett här!

4. Inte välja eko

Har man inte eko-vanan inne är det lätt att strunta i att handla ekologiskt. Vad gör det för skillnad om jag väljer ekomjölk? Jo, det kan vi tala om! Om en familj på fyra personer byter helt till ekologiska mejeriprodukter – mjölk, ost, smör, yoghurt …  – under ett helt år stoppar de följande:

Användningen av 60 liter kemiska bekämpningsmedel
Besprutning med 10-15 olika preparat vid 8-12 olika tillfällen
Användningen av 200 kilo konstgödsel

Dessutom ger de korna 200 kvadratmeter mer naturbetesarea och möjligheten att beta två ton mer gräs direkt från marken. Att välja eko gör med andra ord en ENORM skillnad för både människor, djur och natur. Svindlande tanke om 1 000 familjer gjorde samma byte, eller hur?

Källa: Naturskyddsföreningen

Kaer är ett onlinemagasin som vill uppmuntra till mer genomtänkta vardagsval. Att göra skillnad behöver inte vara svårt – tillsammans skapar vi förändring!