Plast är ofta på tapeten och vi vet att vi bör och behöver förändra hur materialet används. Det gäller både för miljöns skull och för vår egen hälsas. Men hur ska vi egentligen tänka och vad är det vi bör vara extra försiktiga med?
All plast är absolut inte dålig. Använd på rätt sätt behöver det inte ens vara en miljöbov. Inte heller behöver det vara en fara för vår hälsa. Det gäller såklart att plasten är hållbart producerad och inte kommer från fossila källor, den får inte innehålla skadliga ämnen, den ska återvinns på korrekt sätt och att den får absolut inte hamnar i naturen. Många av de här sakerna är svåra för oss som privatpersoner att påverka eller lösa. Det är problem som kräver regeringsbeslut och förändringar för hela samhället. Och inte bara i Sverige.
Varför är plast skadligt för miljön?
* Merparten av all plast som tillverkas görs av fossil olja och gas. Extrahering av råvaran bidrar till koldioxidutsläpp och försämrad luft.
* Även i tillverkning av plastprodukter sker en hel del koldioxidutsläpp.
* Det finns en hel del varianter av plast och många av dem är inte helt hälsosamma. Under eller efter användning läcker de plastpartiklar – som till exempel mikroplaster – vilka hamnar i naturen och skadar både miljö och djur.
* Procentandelen av plast som återvinns till nya produkter är alldeles för liten i jämförelse med vad som används. Det blir alltså knappt någon cirkulär effekt.
* En hel del av plastavfallet hamnar i naturen. Och här blir det liggande och återigen är det djur, natur och biologisk mångfald som hotas av plasten.
Siffror från Naturvårdsverket visar att vi – enbart i Sverige – använder omkring 1,6 miljoner ton plast. Varje år. Av dessa är det omkring 10 procent som återvinns och blir ny plast. I Sveriges handlingsplan för plast – framtagen på uppdrag av regeringen – kan vi lära oss att ungefär 335 miljoner ton plast tillverkas varje år över hela världen. I Europa står vi för 60 miljoner av dessa. Det är svindlande mängder, eller hur? Ännu värre är att det är enbart en enda procent av den här mängden som tillverkas av biobaserade material. Det är alltså en väldig massa fossil olja som går åt. Både för materialet och i tillverkningen. Eftersom den största mängden plast dessutom förbränns och inte återvinns – kan man lugnt säga att plasten bidrar till stora mängder av koldioxidutsläpp.
Att lösa problematiken kring materialet står högt på agendan inom Sverige, EU och globalt. I EU har man valt att lyfta plast som en av de sju prioriterade produktvärdekedjorna i sin handlingsplan för att komma närmre en cirkulär ekonomi. Trots försök att minska och begränsa användning visar siffror att plastkonsumtionen över hela världen enbart ökar. Det här är självklart en fråga som behöver lösas på hög nivå men för att slippa känna sig så maktlös som privatperson har Naturvårdsverket tagit fram en lista på bra saker att tänka på.
Nej till engångsplast
Använd inte engångsprodukter, undvik snabbmatsförpackningar, plastpåsar, muggar och så vidare.
Sortera och panta
Panta alla pantflaskor och se till att sortera både hård- och mjukplast i soprummet eller på återvinningsstationen.
Återvinn
Se till så att större plastsaker som trädgårdsmöbler, hinkar, leksaker återvinns på din lokala återvinningscentral.
Välj återvunnet
Köper du saker i plast eller med plastförpackning så försök välja produkter av återvunnen plast.
Ingen plast i naturen
Plast hör inte hemma i naturen och det är direkt skadligt för djur och biologisk mångfald.
Lämna ett svar